Det som spelar roll i mörker
En klubbscen är ofta så mörk att kameran arbetar på gränsen till vad den klarar. Fyra egenskaper avgör hur långt du kommer, och de är inte lika viktiga.
Ljusstyrkan
Viktigast är hur mycket ljus objektivet släpper in, alltså hur stor den största bländaren är. Lägre bländartal betyder mer ljus. Ett objektiv med f/1.8 släpper in drygt dubbelt så mycket ljus som ett med f/2.8, och nästan tio gånger så mycket som en vanlig kitzoom vid f/5.6.
På scenen är det skillnaden mellan en slutartid som fryser sångaren och en som smetar ut hela rörelsen. Därför gör ett ljusstarkt objektiv större nytta än ett dyrare kamerahus.
Sensorn
En större sensor samlar mer ljus och ger mindre brus vid samma ISO. Mellan APS-C och fullformat skiljer det ungefär ett steg, det vill säga en fördubbling av ljuset. Brus som du ser vid ISO 3200 på APS-C ser du vid ungefär ISO 6400 på fullformat.
Det märks, men det avgör inte kvällen. En APS-C-kamera med ett objektiv på f/1.8 klarar mörker bättre än en fullformatskamera med en zoom på f/4.
Autofokusen
I svagt ljus börjar autofokusen leta, och då hinner ögonblicket passera. Kameror skiljer sig åt i hur lite ljus de kan fokusera i, och ett ljusstarkt objektiv hjälper även här eftersom autofokusen får mer ljus att arbeta med. Ansikts- och ögonigenkänning är till stor hjälp när sångaren rör sig, men den har sina egenheter på en scen. De beskrivs i guiden om kamerainställningar på klubbscenen.
Tyst slutare
På en rockklubb hör ingen en slutare. På en akustisk kväll, på en jazzklubb eller i en stilla ballad hörs varje klick, och en del arrangörer kräver då att kameran är tyst. Den elektroniska slutaren i spegellösa kameror är ljudlös.
Under scenljus har den två risker. LED-lampor och LED-skärmar kan ge ränder tvärs över bilden, och snabba rörelser kan bli sneda. Ta några provbilder under första låten. Ser du ränder byter du tillbaka till mekanisk slutare.
Objektiv efter avstånd
Brännvidderna här gäller fullformat. På APS-C ger ett objektiv ungefär samma utsnitt som en 1,5 gånger så lång brännvidd på fullformat, så ett 35 mm där motsvarar ungefär ett 50 mm på fullformat.
Liten klubb
Du står en till tre meter från bandet, och scenen är låg eller saknas helt. Ett ljusstarkt fast objektiv på 35 eller 50 mm med f/1.8 räcker hela kvällen. Du zoomar med fötterna, i den mån publiken släpper fram dig. De här objektiven hör dessutom till de billigaste i de flesta system, vilket gör dem till den naturliga första uppgraderingen.
Är scenen så trång att du bara får med en musiker i taget är en vidvinkel runt 24 mm ett bra komplement.
Mellanstor scen
Scenen är högre, avståndet tre till tio meter och ljuset oftast bättre. En normalzoom på 24–70 mm f/2.8 täcker det mesta från en plats nära scenen. Vill du ha närbilder på sångaren eller nå trummisen längst bak lägger du till en telezoom på 70–200 mm f/2.8.
Två fasta objektiv, till exempel 35 och 85 mm, är ett lättare och ljusstarkare alternativ när ljuset är dåligt. Du byter zoomens flexibilitet mot drygt ett steg mer ljus.
Fotodike på festival
I fotodiket står du precis under en hög scen och fotograferar uppåt. Musikerna längst fram är nära, medan trummisen är långt bort och halvt dold. Den vanliga kombinationen är en vidvinkel- eller normalzoom för det som händer vid scenkanten och en telezoom på 70–200 mm f/2.8 för resten. Ljuset på stora scener är oftast så starkt att f/2.8 räcker.
Tiden i diket är kort, ofta tre låtar. Många som fotograferar där regelbundet bär därför två kamerahus för att slippa byta objektiv. Har du ett hus börjar du med det objektiv du tror mest på och byter mellan låtarna, inte mitt i en. Hur diket fungerar står i guiden om fotodiket.
Bildstabilisering
Bildstabilisering hjälper mot dina egna skakningar, inte mot musikernas rörelser. På korta brännvidder avgör den sällan något, eftersom du ändå behöver korta slutartider för att frysa den som spelar. På ett långt tele gör den större nytta.
Börja med det du har
Första spelningen med en kitzoom är inte bortkastad. Ställ in största bländare och håll dig i zoomens vida ände, där objektivet är som ljusstarkast. Låt ISO gå högt och fotografera när ljuset på scenen är som starkast. Bilderna blir brusigare än du vill, men du lär dig rummet, tajmingen och var du ska stå.
Titta efteråt i bildinformationen på vilka brännvidder du använde mest. Har de flesta bilderna hamnat runt 35 mm vet du vilket fast objektiv du ska leta efter. Låna eller hyr gärna innan du köper, och låt nästa objektiv lösa ett problem du faktiskt har haft, till exempel att trummisen blev för liten från din plats.
Har du ingen systemkamera alls kommer du långt ändå. Hur står i Konsertfoto med mobilen.

Det som inte är kamera
Öronproppar
Det viktigaste i väskan är inte ett objektiv. Nära scenen och högtalarna är ljudnivån så hög att hörseln kan ta skada under en enda kväll, och en hörselskada går inte tillbaka. Öronproppar med filter, den sort musiker använder, dämpar jämnt över hela registret så att musiken fortfarande låter som musik. Enkla skumproppar fungerar också och är långt bättre än inga. Sätt i dem före första låten.
Batterier och minneskort
Spegellösa kameror drar mer ström än spegelreflexer, eftersom sensorn och sökaren är i gång hela tiden. Ta med minst ett laddat reservbatteri. Utomhus i kyla räcker batterierna kortare, så förvara reserven i en innerficka.
En kväll i RAW blir lätt några tiotal gigabyte. Ta hellre med två minneskort än ett jättestort, så är inte allt borta om ett kort går sönder. Har kameran två kortplatser låter du den skriva till båda. Formatera korten i kameran före spelningen, när du har säkrat det som låg på dem.
Resten
Ta med en putsduk, för rökmaskiner och öl hamnar förr eller senare på frontlinsen. Välj en liten väska som sitter nära kroppen i stället för en ryggsäck som slår i folk, och klä dig mörkt. Stativ och blixt lämnar du hemma. Det ena får inte plats och det andra är sällan välkommet.
Hela packningen finns som lista i checklistan.